2013-04-28 17:36 #0 av: Greigh

Nails är den första delen ur den surrealistiska HalluCinoGeNnN-serien skapad av den ryska fotografen och regissören Andrey Iskanov. Min första erfarenhet av denna regissören uppdagades när jag plötsligt såg en trailer på Youtube för många år sedan. Jag hade inga specifika kunskaper om rysk film i allmänhet och jag hade ännu mindre kunskap om Andrey Iskanov. Men efter denna filmupplevelse skulle han snart bli en av mina favorit-regissörer någonsin:

Vi får träffa en rysk lönnmördare / hit-man som efter ett genomfört uppdrag kommer hem och plötsligt drabbas av ångest. Eller snarare, han börjar hemsökas av dem han tidigare han har dödat. Av en slump, ser han en tidning om en död man som hittades med järnspikar i huvudet. Tydligen hade de döda kommit fram med en teori om att bota sin ångest genom att sätta spikar i hjärnan. Mördaren ser inget annat alternativ än att prova detta drastiska sätt att bli av med sina egna demoner. Han slår ett par sex-tums spikar i skallen och plötsligt mår han mycket bättre. Men effekten är bara kortvarig, och som en narkoman, behöver han mer och mer för att få önskad effekt. Snart börjar han se världen på ett annat sätt än vad han gjorde tidigare, och allt omkring honom börjar han att betrakta som hot. Våldet börjar eskalera, både till de omkring honom, men också mot sig själv och vad som började med sex-tums spikar kommer snart byttas ut till cirkelsågar och borrmaskiner.

Vad som verkligen gör att jag älskar Andrey Iskanovs filmer, baseras främst på mina egna barndoms mardrömmar. Mycket av Iskanovs filmer speglar minnen från mina drömmar och det ger mig kalla kårar längs med ryggraden. När jag var yngre drömde jag ofta om konstiga ansikts-former och skuggiga miljöer med svag belysning och motbjudande människor som hasade sig med konstiga och stela steg. Jag fick en konstig känsla i kroppen och jag kunde inte ta mig ur drömmen. Samma känslor får jag när jag tittar på Andrey Iskanovs surrealistiska verk Nails. Det skrämmer skiten ur mig, men det fascinerar mig samtidigt. Mycket av filmen får mig att tänka på den svenska konstnären Max Anderssons kortfilm "Spikbebis" från 80-talet. Där finns också en scen med en man som trycka nålar i sitt huvud. Jag förstår inte riktigt vad det är som gör mig förtjust i sådana hemska detaljer, men det ger mig verkligen en kick att titta på det.

Andrey Iskanov är en sann konstnär som under åren vuxit påtagligt stor i mina ögon. Nails är, trots allt, hans första långfilm och är mycket snyggt gjort. Även om det uppstår mycket slarviga detaljer i det hela, så har han goda kunskaper att lyckas rädda det dåligt utförda med hjälp av några slumpmässiga special-effekter som bara han kan utföra på ett tillförlitligt sätt.

Jag blir lite upprörd när folk inte förstår Iskanovs kreativitet och anklagar honom för att vara en rip-off nörd som misslyckas på alla nivåer. Som jag nämnde tidigare, är detta hans första långfilm och han har kämpat länge för att få arbetet i balans. Filmens berättelse är inte svår att förstå och han har en talang som många andra oberoende regissörer saknar. Han har en djup fantasi med en finess för definitiva slutsatser och slutresultatet blir otroligt. Det är skrämmande, hjärtskärande, overkligt, psykiskt påfrestande och det ger dig en hallucinogen biverkning som du aldrig tidigare varit med om. Dessutom får jag inte glömma nämna att soundtracket som är komponerat av Alexander Shevchenko, den har är en av de största betydelserna i den här filmen. Musik ger en betydande bieffekt som matchar hela filmen och göra det mycket mer obehagligt.

Om du gillar filmer med en kuslig och mycket konstig stämning, vilket med all sannolikhet kommer att ge dig mardrömmar, då är detta det absoluta tipset till dig.