Filmrecensioner

(R) - Aftermath (1994)

2013-05-08 17:17 #0 av: Greigh

Detta är möjligtvis en av extrem filmens mest omtalade filmer och av egen erfarenhet har jag blivit avtrubbad sedan en lång tid tillbaka. På 90-talet, var Aftermath en film jag såg fram emot att få se väldigt länge, men det var inte förrän Unearthed Films släppte en DVD-utgåva som jag bestämde mig för att köpa filmen.

Aftermath handlar om en man som arbetar flitigt på ett bårhus med vad han gör bäst, obducerar människor. Han har ingen speciell kontakt med resten av byggnaden och stannar gärna för sig själv. Låt oss kalla honom en ensamvarg. Ingen vet riktigt vad som döljer sig i den här mannens fantasier. Men när det kommer till stängningstid, stannar han ensam kvar på på natten och utför sina udda handling.

Jag måste säga att Aftermath nådde upp till mina förväntningar - men på ett helt felaktigt sätt. Detta var faktiskt en film som fick mig att inse att vissa extrema filmer inte bara fokuserar på våld och gore som utgångspunkt, utan det finns också en viss passion i termer av estetik och filmisk konst. Jag blev väldigt fascinerad av Nacho's kamerateknik och filtrering, och för att inte glömma nämna användningen av Mozarts musik som har en tendens att skjuta Amors kärleks-pilar i djupet av mitt hjärta i samband med filmens innehåll av nekrofili. Det är mycket sällan att extrema filmer är vackra att se på, men Aftermath lyckades fånga mig riktigt hårt.

Visst är det en mycket brutal film laddad med skarp och välplacerad symbolik. Men det handlar inte om att berätta en historia, det handlar inte om en avslöjande karaktär, det är bara skildringen av ett ögonblick i tid och rum. Detta ögonblick kan inte tillräckligt beskrivas i ord eller i målning, eller ens i musiken. Nacho's filosofiska tankar om döden skyms för många tittare genom den grafiska karaktären av filmen och av ett tabubelagt ämne, men den kliniska avlossning av den första halvan av filmen hjälper oss att få perspektiv på det, speciellt när den kontrasteras med intensiva och stiliserade parter från andra hälften.

Jag hade en tendens att frånse filmens tema; nekrofili. Det fanns så många andra aspekter att fokusera på och det är nog det jag gillar med den här filmen. Den korta speltid flöt bara iväg och jag tvingade mig till att se filmen flera gånger och spekulera kring filmens helhet. Jag vet fortfarande inte vad Nacho vill säga med denna film, men en sak är säker: det är en av världens vackraste kortfilmer, någonsin.

Anmäl
2013-05-08 20:04 #1 av: Zadeira

Ruggigt snygg film. Bildspråket, ljudet och musiken gör detta till en väldigt snygg film, med en morbid handling. Det var definitivt inte en äckel-film i den bemärkelsen som jag normalt väntar mig av så kallat extrema filmer. Jag tycker den är fascinerande och intressant, och även om nekrofili kan anses väldigt osmakligt så tycker jag absolut inte den här filmen är gjord för att man visuellt ska äcklas över just det. Den känns inte överdriven eller tillgjord utan är verkligen som en skildring av en stund i livet (eller döden för de som ligger på obduktionsbordet).

Riktigt bra film!


Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.